Vår resa blev välplanerad med hjälp av In-Italias grundinformation. Vi anlände mycket sent till Catanias flygplats, men tack vare förutbeställd taxi gick allt mycket smärtfritt och vi anlände till hotellet strax före midnatt. Hotel Stesicorea ligger mitt i centrum,vilket är en klar fördel, men beskrivningen på deras hemsida är mycket överdriven. Rummen inåt gården, som dock var mycket skräpig, var tysta. Mot gatan finns risk att man störs, vid 5-tiden på morgonen, av jättedammsugare (faktiskt sant, dom dammsuger en del gator!) och då tjuter aggregatet. Med stängda fönster och AC-n på är det OK. Varning till äldre personer, 36 trappsteg upp till receptionen. Det finns ingen hjälp att få med bagaget.(003jpg). Tyvärr försvann en limpa cigaretter ur vår resväska, vilket vi inte upptäckte förrän vi anlände till nästa hotell!
I Catania finns det verkligen mycket vackert att titta på. Ett stenkast från hotellet ligger mat- och fiskmarknaden. Mycket intressant! Inte minst det faktum att vi inte såg en enda fluga, trots att fiskarna låg helt oskyddade! Restaurangen som hotellägaren rekommenderade var bra, men med något flåsig service. Kanske pga brist på turister. Vi hittade inte någon som var bättre.
Etna-besöket är dyrt. Svårt att ta sig dit på egen hand eftersom vägen dit är dåligt skyltad, och Etna finns inte på GPS. Linbanan kostar 55 € per person, men reser man med jeepservice får man resan, linbanan och lunch för 59 € enligt broschyren på hotellet.
Summa sumarum, Om man, som vi, hade tänkt sig en gourmet- och vinresa var denna del av Sicilien inte det rätta valet. Vi hade problem med att ute på landsbygden hitta trevliga restauranger. Det finns mest enkla barer ev med någon varmrätt, mest pizza och liknande. Dom har inte uteserveringar med parasoller eller skuggande växtligheter. Öldrickare bör inte åka hit, fatöl finns inte på landsbygden, och bara inhemskt flasköl. Även vinkulturen har en lång väg kvar att utvecklas. Ser man inte upp så kommer dom med frizzante vin. Det är ett ”strypt” vin som har en tendens att innehålla restsötma. Man stannar nämligen jäsningen (stryper) medan vinet fortfarande innehåller kolsyra. Det hjälper inte att noga framhålla att man vill ha vino bianco secco (torrt vitt vin). De rödviner vi blev serverade var mycket unga och inte någon större upplevelse. Vanligast var Nero d´Avola, men i Ávola hittade vi inte en enda vinkällare, trots att druvan fått sitt namn av detta vindistrikt! Nästa resa till Italien blir till ett mer ”civiliserat” område. Vi tar gärna In-Italias hjälp igen. Bättre service än vad de erbjuder får man leta efter!